NAT

Network Adress Translaton (NAT)

Det är en akut brist på IPv4 adresser, vilket resulterar i att inte alla anslutna enheter kan få en egen skarp adress. För att lösa detta så har man redan på 90 talet skapat en åtgärd som tillfälligt löser problemet, men som inte fungerar i längden. Den planerade permanenta åtgärden är att övergå till den såkallade IPv6 adresser som är 128 bitar stora adresser vilket ger ett nästintill oändligt stort antal adresser. Men lanseringen har dröjt då många är kvar på IPv4 och inte vill arbeta med den nyare IPv6.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är NAT_1.png

Så för att lösa den akuta bristen på IPv4 adresser så har man börjat använda sig av så kallade NAT (Network Adress Translation). Igenom att alla enheter på det interna nätverket ansluter igenom routern som routar paketen ut på internet så kan man dela på en skarp IP-adress, oavsett hur många klienter som finns på det interna eller lokala nätverket.

CG-NAT

Dom flesta om inte alla Internetoperatörer använder såkallade CG-NAT eller LSN (Large Scale Nat) av den tidigare nämnda anledningen att IPv4 adresser håller på och tar slut. Det innebär att Internetoperatören har köpt in ett antal IPv4 adresser i ett spann som deras kunder delar på. Flera kunder kan samtidigt använda samma IP-adress, men ett CG-NAT/LSN förhindrar portforward så man kan inte bedriva en server och komma åt denna utifrån.

Sedan erbjuder många ISP också publika IP-adresser som inte är CG-NAT / LSN som man kan använda för att ansluta till en server hemma, om man bedriver en sådan.