Subnetting 1 (FLSM)

Vad är Subnetting?

Subnetting är en avancerad metod inom nätverksteknik och handlar om att segmentera ett stort eller större nätverk till flera mindre nätverk. Anledningen till att man gör detta kan vara lite olika, men dom vanligaste anledningarna är att man av säkerhetsskäl vill dela upp kluster av klienter till egna nätverk då det omöjliggör kommunikation mellan nätverken såvida inte administratören tillåter det. Man kan också skapa subnet för att minimera broadcast tjattret på nätverket, då det kan belasta hårdvaran onödigt och då är det bättre att skapa ett mindre nätverk och hushålla med hårdvarans resurser.

För att förstå den kommande delen så behöver du ha läst igenom ”Binära IP-adresser” som också finns på aisv.se då det går igenom den nödvändiga delen att kunna skriva en IP-adress i binär format (Med ettor och nollor). Det finns mig veterligen inget sätt att komma runt att kunna detta.

Denna artikel om subnettingsmetoden FLSM, Fixed Length Subnet Masks, handlar om s.ka. klassfull subnetting där man arbetar med IP-klasser.

Tre IP-klasser & subnetmask

Interna nätverk har så kallade tre stycken klasser av IP-adresser. Dessa är lätta att känna igen och lära sig utantill. Varje IP-klass har också en fördefinierad subnetmask. Subnetmasken är en separat adressering som visar vilken del av IP-adressen som är nätverksadressen, dvs vilket nätverk adressen tillhör, samt vilken del som kan användas fritt för anslutande klienter.

IP-Klass Början på Spann Slutet på Spann Subnetmask
Klass A   10.0.0.0   10.255.255.255   255.0.0.0
Klass B   172.16.0.0   172.31.255.255   255.255.0.0
Klass C   192.168.0.0   192.168.255.255   255.255.255.0

Det är nu det blir något krångligt innan man kommer in i det då vi måste börja titta på bitarna som IP-adressen och subnetmasken består av. Subnetmasken visar hur många bitar i IP-adressen som tillhör nätverket, och hur många bitar som tillhör Host delen – det vill säga det som kan ges till en klient som ansluter.

Den första oktetten i Klass A IP visar att alla dom första bitarna i IP-adressens första oktett används till nätverket. Det innebär att hela den första oktetten i IP-adressen 10.0.0.0 används som nätverksadress. Detta lämnar alla bitar i dom följande tre oktetterna fria att bilda IP-adresser som klienter kan ansluta till.

I Klass B subnetmasken så är alla bitar i dom första två oktetterna använda. Det innebär att dom första två oktetterna i IP-adressen är den s.ka. nätverksadressen, och övriga två oktetter kan fritt användas för anslutande klienter.

Hur är det då med Klass C adressen? Där är alla bitarna i adressens första tre oktetter tagna, vilket lämnar en oktett fri att bilda Host-adresser.

Skräddarsydda subnetmasker

Dom ovan nämnde subnetmasker ger vissa spann med möjligt antal anslutna klienter. Men hur gör man om man behöver mindre subnet? Kan vi skapa subnet efter våra behov?

Det går absolut!

Jag kommer här i fortsättningen att använda mig av ett Klass C nätverk för exemplets skull.

IP-adress Subnetmask
198.162.0.0   255.255.255.224

Med den här IP-adressen och subnetmasken så ser vi att dom första tre oktetterna samt en del av den fjärde oktetten är reserverade för nätverksadressen. Men hur vet vi hur många bitar i den IP-adressen som är nätverksadress, Host adress och vad för möjliga nätverk vi får ut med den subnetmasken?

För att göra detta så bryter vi ned IP och subnetmasken till binärt format. Här i bilden så spaltar jag upp IP-adress och subnetmask.

Eftersom jag använder denna IP och subnetmask som exempel så har jag redan räknat på saken, så jag får försöka förklara hur jag har tänkt här. Eftersom jag inte har någon specifik siffra på antalet hosts som ska ligga på respektive nät så har jag här bara tagit ett exempel rakt upp och ned.

Om du tittar på bilden så ser du ett blått sträck. Allt på vänstersidan är nätverksadressen, och allt på högersidan är möjliga IP-adresser. För att få fram vilka dom respektive subnäten är, så tar du det lägsta värdet i oktetten där nätverksadressen är och adderar det med sig självt. I det här exemplet så är det lägsta värdet 32 (Biten närmast sträcket, vänster sida). Addera det med sig självt, så blir varje nytt värde nätverksadressen för ett subnät.

Hade du flyttat det blåa sträcket ett snäpp till vänster, så hade du adderat 64 med sig självt tills du kommer fram till 255. Då hade subnetmasken blivit 255.255.255.192 (128+64=192) Hade du flyttat sträcket till höger, så hade det lägsta värdet varit 16 och du hade adderat 16 med sig självt tills du kommer fram till 255 med subnetmask 255.255.255.240 (128+64+32+16 = 240)