Det sägs ofta att Gud skrattar åt mänskligheten, kanske för att våra planer och strävanden ibland tycks så små och naiva i det kosmiska perspektivet. Vi människor gör upp storslagna planer, drömmer om framsteg och framgång, men ofta konfronteras vi med livets oförutsägbarhet och våra egna begränsningar. Guds skratt är inte hånfullt, utan snarare en påminnelse om vår ödmjukhet inför universums vidsträckta mysterier och vår egen mänsklighet.
